Stöd svenskprepper.se




RSS-flöden

Vadå prepper?

Vadå prepper? Är det inte lite fånigt att kalla sig prepper?

Den här frågan, eller snarare smått aggressiva påståendet i frågande form, får jag väldigt ofta. Inte helt sällan från människor som älskar att placera in sig själv och andra i fack, men det handlar ju då om saker som de tycker är bra, så då är det tydligen en helt annan sak. Absolut är det fånigt, som de flesta etiketter man ger sig själv eller andra. Men är det inte praktiskt att säga prepper istället för personlig-krisberedskapare? ha-tillräckligt-mat-och-sånt-hemma-människa? vara-jätteförberedd-på-effekten-av-alla-kriser-som-är-troliga-i-vårt-närområdeare? Det är precis som så många andra epitet vi ger oss själva eller andra en enkel förklaring på vad det är för människa. Men väldigt sällan stämmer det överens med vad folk tror att man gör, ni vet som de där ”roliga” bilderna som cirkulerade för nåt år sen med ”what I think I do”, ”what my mom thinks I do” osv. Testa bara att bildgoogla på ”prepper” och titta vad du ser där. Är det en representativ bild av vad en prepper är, tycker du? Här är en hint: Om du svarar ja på den frågan har du fel.

Så här ser i stort sett aldrig en prepper ut

Så här ser i stort sett aldrig en prepper ut

En tjej som skaffar sig en systemkamera med kitobjektiv och instagramkonto är inte automatiskt en fotograf bara för att hon tycker det. En snubbe som har klistrat på dekaler på sin bil sysslar inte med bilar bara för att han tycker det. En person som har lurat ett företag att betala denne för att sitta på Twitter och retweeta saker är inte en sociala medier-expert bara för att ja… du vet, det är så jävla fånigt. Men ändå är vi snabba med att ge oss själva och andra dessa epitet, som att man inte måste uppnå någon som helst minimistandard för att kalla sig något som ju är ett specialistområde, som kräver kunskap och erfarenhet. Det genomsyrar samhället idag, allt ska hända direkt, alla ska ta all hänsyn till mig mig mig mig och mina låtsastitlar och vad jag jag jag tycker.

Jag använder begreppet prepper för att jag är bekväm av mig för att folk ska veta och tro ungefär vad jag gör, men framförallt för att jag helt och fullt uppfyller alla tänkbara rimliga krav för att kalla mig det. Jag tycker det är en stor skillnad mot att inte göra det, det är helt enkelt falsk marknadsföring och man är inget annat än en poser. Det är även praktiskt att kunna skrämma bort trångsynta idioter, och öppna upp för intressanta diskussioner med vettigare människor med ett enda enkelt ord. Men ska jag vara helt ärlig pratar jag hellre om krisberedskap och logik än prepper och preppande när jag är bland the sheeple, eller fårket på ren svenska.

Många säger att preppers är lätta att känna igen på stan, pga deras MÖPighet eller att de klär sig i praktiska slitstarka kläder, och har specifika accessoarer som paracordarmband och minst något militärgrönt. Det stämmer väl till en viss del, men är långt ifrån en sanning. En vettig prepper har förstås aldrig ett behov av att synas eller höras om h*n inte vill, det är ju en rätt så grundläggande del av ens opsäk att vara den grå människan i mängden. Att omärkt kunna glida ut i periferin och försvinna.

Här är den skittråkiga sanningen om preppers, för er som trots min text fortfarande romantiserar uttrycket: En prepper är oftast en människa som har ett rejält förråd av mat, vatten och andra förnödenheter, som har möjlighet att värma sig och klara av ett längre avbrott i infrastrukturen som vanligt folk är så enormt beroende av idag. Visst finns det preppers som är vapentokar, skogstomtesurvivalister och galna nazister, men de saknar nästan alla en enormt viktig sak: Vänner som även de är förberedda på sämre tider, och som är beredda att dela med sig av förråd och kunskap. Skiter du helt i att förbereda dig ens på ett par dygns strömavbrott får du nog svårt att övertyga en prepper om att få lite av deras mat när du är hungrig och frusen. Har du en grundläggande krisberedskap i hemmet är visan en helt annan. Preppers är för det mesta enormt generösa människor, men även enormt principfasta. Ensam är inte alls stark, och ignorant är svag. Och hungrig. Och i slutändan inte kvar.

Jag är prepper för att kunna ta hand om mig och de mina vid en större kris. Bara genom att ha några dagars förnödenheter hemma blir du inte en belastning för samhället och dess absurt underdimensionerade krisberedskap när något händer, och har du ännu mer kan du hjälpa andra nära dig. Även om du inte har möjlighet att odla din egen mat, hugga ved för värme, skaffa ett hus åt helvete i skogen och ha höns och getter, så kan du börja med att vara minsta möjliga förberedd, och fortsätta därifrån. Övertala dina vänner och de omkring dig att göra detsamma, för deras egen skull.

Som det ser ut i omvärlden idag kommer det behövas, väldigt, väldigt snart.

6 comments to Vadå prepper?

Leave a Reply

  

  

  

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>