Stöd svenskprepper.se




RSS-flöden

Skarpt läge: Dag 13

Jag tror att jag har hamnat i någon slags överlevnadsläge sen allt det här hände, för nu vaknade jag av kraftiga motorljud långt borta och var sådär hemskt klarvaken direkt. Det lät som om en hjullastare eller något annat stort var på väg uppför backen till campingen, och jag tror inte jag ville ha med någon alls att göra, vän eller fiende. Att hålla sig ifrån människor var alltid att föredra, då hade man bara sig själv att oroa sig för, haha. Jag misstänker att jag så småningom kanske fick rucka lite på det beslutet, men än så länge fick det vara bättre fly än illa fäkta som gällde.

Klättrade graciöst som alltid över i framsätet, drog ifrån mina vackra gardiner och drog igång bilen, körde snabbt mot en av de två outforskade vägarna – båda två ledde ju ut från området och kom så småningom ut på större vägar enligt min GPS, så det var nog sejf. Jag brydde mig inte om att vända mig om och kolla vad det var som kom upp för backen, huvudsaken var att de inte såg mig, vilket jag hoppades var fallet. Kanske vore det en bra idé att kamouflera bilen lite mer, silverfärg var trots lite lerstänk och en hel del damm inte direkt ultimat om man ville vara lite mer osynlig. Matt borde den bli oavsett, för att slippa oönskade blänk.

#skarptläge

När jag skumpade framåt på skogsvägen så insåg jag att även om det var helt okej med utedass på campingen och att pissa i buskarna så saknade jag att ha med mig en toalett, och saknade en lite vettig säng… och hittills hade jag ju faktiskt inte direkt alls använt fyrhjulsdriften i min pickup. Det började gå upp för mig att även om en pickup vore guld att ha när jag väl hittar någonstans i obygden att slå mig ner, så vore kanske en husbil skönare just nu, medan jag rörde mig norrut. Det kändes inte heller som om en husbil såg mer suspekt ut än en pickup, eftersom varenda bil som rörde sig eller inte var utbränd, övergiven eller bara allmänt stillastående var suspekt. En fyrhjulsdriven husbil vore ju det ultimata, en såndär äventyrsbil… typ Unimog eller vad de nu hette, galna jävla flertonnare byggda på Mercedeslastbilar. Men sådana fanns nog sällan att få tag på hos husbilsnasare längs med E6:an – och det var ju lite svårt att scouta Blocket efter var såna kunde finnas.

I såna här lägen saknade jag verkligen nätet, och i nästan alla andra lägen var det verkligen inte alls något som jag var ledsen för att det hade försvunnit. Vi hade blivit jävligt passiva av nätanvändandet, och trots den enorma kunskapsbanken som bokstavligen fanns framför våra ansikten hela vår vakna tid, så blev folk dummare och mer och mer obildade, och inte brydde de sig heller. När man var ensam var det ganska vanligt att hjärnan vandrade iväg på små rants om hur dumma människor var, det var väl en av nackdelarna med att vara en narrativ själ med åtminstone lite bildning.

När jag kommit en hyfsad bit från campingen och bytt väg några gånger, så hittade jag en bra liten skogsväg som gick upp från den större vägen (nåja…) som jag färdades längs. Körde upp för en backe in i tjock, mörk skog och vände vid en mötesplats och parkerade där, vänd åt samma håll som jag kom – alltid vara redo att ge sig av snabbt. Drog igång vattenkokaren som gick på 12 volt och gjorde en rejäl kopp te, och till den blev det lyxmaten Wasa Rågrut med majonnäs och Coops makrillfiléer i tomatsås. Majonnäsen var även om jag avskydde smaken för det mesta, riktigt god tillsammans med makrillen (testa det!), dels kände jag att det var viktigt att försöka få i sig fett med, mycket av maten jag hade var tämligen fettsnål och det är verkligen inte nyttigt för hjärnan i det långa loppet. Efter frukosten tittade jag på gps:en för att hitta en sjö med badplats i närheten, det måste finnas ett gäng såna här då den här delen av inre Bohuslän var relativt full av sjöar, tjärnar och andra konstigt benämnda vatten som inte var hav. Med lite inzoomning såg jag den internationella badplatssymbolen på kartan och det var ju bara nån kilometer bort, fågelvägen. Så det var väl tjugo minuters skogsvägar och jävelskap i verkligheten, kan jag tänka mig.

Vid badplatsen parkerade jag så nära bryggan jag kunde, klädde av mig spritt språngande naken och la in kläderna och skorna i bilen, plockade ut schampo och duschcreme och en stor handduk och tog med mig det ut på bryggan. Eftersom jag inte alls kände till sjön, och efter alla historier om galna bonnjävlar som satt ner störar och allt möjligt elakt så la jag ifrån mig grejerna och tog trappan ner i vattnet. Herrejävlar så kallt och herrejävlar så jobbigt det var, men den som vill bli fin får stå ut med att nästan dö, eller hur nu ordspråket var. Doppade mig några gånger för att skölja av mig, klättrade upp på bryggan igen och löddrade in hela mig med duschcreme, sen ner i plurret igen. Upprepade samma sak med schampo – mest för att jag inte såg något alls med lödder i hela ansiktet så ville jag inte vara helt inkletad, om jag skulle behöva sticka därifrån skulle det gå snabbt. När jag doppat huvudet några gånger och sköljt av mig ordentligt, så frotterade jag mig varm uppe på bryggan, och lät resten av fukten ånga från mig i middagssolen. Det var faktiskt rätt så skönt att vara naken med såhär mycket luft och natur omkring sig, man kanske borde vara naken utomhus lite oftare. Tänkte på hur det säkert var jättedumt för naturen att jag kom här och använde duschprodukter i en sjö, sen påminde jag mig om att jag inte var miljöpartist, och att miljöpartiet antagligen inte ens fanns längre, vilket fick mig att skratta lite förnöjt. Visst ska man ta hand om naturen, men lite lödder har inte dödat någon fisk. När jag hade torkat helt gick jag upp till bilen, hittade färska kläder och drog på mig. Otroligt skönt att vara såhär ren. Tog tandborsten och tandkrämen och lite flaskvatten och gjorde mig om möjligt ännu renare, nu var jag nog renast på hela badstranden!

Stärkt av min nyfunna renhet bestämde jag mig för att ta en titt på husbilar och se vad närmaste handlaren hade att erbjuda, om det ens gick att komma åt dem enkelt bakom stora grindar och staket, och om det gick att hitta nycklarna till dem. Tillbaka ut mot E6:an och husbilsförsäljaren som låg intill en stor bensinmack. Apropå bensin så skulle jag försöka se om man kunde få med sig lite mer än det jag hade hittills, och de borde ju ha tomma dunkar på en bensinmack om inte annat. Tog emot lite att visa sig såhär ute i det öppna när jag korsade E6:an på en bro, men det verkar inte vara någon trafik alls åt något håll, och vad jag kunde se såg det väldigt lungt ut på området där bensinmacken låg med.

Parkerade intill husväggen på baksidan av macken och gick runt till entrén, som ju förstås var helt sönderslagen, det låg varor och prylar överallt och om än inte så stark, så var den vanliga stanken av förruttnad mat och allsköns sopor närvarande. Tittade runt därinne och hittade ett par bensindunkar som jag direkt bar ut och la in i bilen, gick in igen och hittade lite olika brännbara vätskor, sprayfärger och några lådor med Wasa Sandwich. Vilken guldgruva, jag hittade en öppnad låda Snickers som såg ut att inte vara alltför misshandlad, och i en städskrubb fanns det en mindre bal med Torkypapper. Fortsatte att plocka på mig lite smått och gott och gick ut med det i omgångar till bilen, tog ett stående mellanmål på en del av mina nyfunna varor innan jag tog en liten promenad ner till ingången till husbils- och husvagnsförsäljaren. Det såg ut som om fler hade haft samma idé som jag, för grinden stod redan öppen, och någon verkade ha backat in något stort i sidan på huset som kontoret låg på – kanske någon som inte var van vid större fordon, eller någon som hade jävligt bråttom. Kontorets dörr var dessutom uppbruten och någon hade för säkerhets skull slått sönder en av de stora rutorna som vette ut mot parkeringen med. Så praktiskt för mig, tänkte jag. Inne på på kontorets ena skrivbord låg det hur många nyckelknippor som helst huller om buller, som tur är var alla som det anstår en uthyrare eller försäljare märkta med registreringsnummer och i många fall modell. Gick ut igen och började titta runt på husbilarna, jag ville inte ha en som var för stor, men inte heller för liten. Det skulle vara en med fast dubbelsäng längst bak över ett moped/cykelgarage, och gärna med ett kylskåp av riktig storlek, och det fick inte vara någon med dieselmotor eftersom jag hade bensin i massor men ingen diesel alls – ganska dumt att preppa bara ena drivmedlet insåg jag nu.

Kom på att smidigaste sättet att kolla bränsletyp var att se om det satt en OJOJOJ! VARNING! DIESEL! TITTA PÅ MIG!-lapp vid tanklocket eller inte, det var nog rätt många som hyrde fordon som tankade fel bränsle och det blev rätt dyrt och krångligt för dem i slutändan. Hittade några vettiga kandidater av nyare modell, skrev ner regnumren på min hand och gick in på kontoret igen. Fyra av dem fanns på plats, och jag plockade med alla fyra och gick upp till bilen. Körde längs med vägen macken låg på tills jag hittade en skogsväg, körde upp, vände och kröp bak och la mig och sov några timmar. Det skulle bli en del slit med att flytta över hela lasten till husbilen, och det var bäst att jag körde medan det var mörkt så länge den var glänsande vit med såna där vidriga gigantiska tribaldekaler i vinrött och grått som av någon konstig anledning var så populära hos husbilstillverkarna. När jag hade sussat några timmar fällde jag ner baklämmen på pickupen, ställde upp spritköket och värmde en burk ytterst ordinär ravioli, men med lite kryddor så blev den faktiskt rätt god. Lyxade till det med en folköl från macken som måltidsdryck, och efter att jag hade packat ihop körde jag mot macken igen.

Körde den här gången in bilen på planen hos husbilshandlarn, och ställde mig intill den av mina utvalda bilar som jag hittade först. Tog fram nyckeln och låste upp, gick in och tittade. Jag blev nöjd att det inte var helt nytt därinne, med skyddsplast på detaljer och så, för jag ville gärna ha en som hade gått ett par tusen mil så att den var servad redan. Tittade runt och försäkrade mig om att den hade allt jag ville ha, satte mig i den sköna soffan och tittade ut genom fönstret och andades ut. Mitt i utandningen höll jag andan. Framför mig på E6:an körde vad som såg ut som en aldrig sinande konvoj av klart och tydligt markerade ryska militärfordon, med ett och annat svenskt inslag… antagligen hade de plockat på sig vettiga fordon längs med vägen, för så många överlöpare tror jag nog inte ens fega DDR-Sverige hade.

Skit också. Jävla förbannade skit också.

Mat jag ätit idag:

  • Frukost: Te, knäckebröd med majonnäs och makrill i tomatsås
  • Mellanmål: Wasa sandwich och snickers
  • Middag: Ravioli med lite extra kryddor, folköl
  • Kvällsmat: Te och ett par Wasa sandwich

Det här skarpa läget är en övning jag genomför själv för att förstå hur jag och det jag har förberett mig för påverkar mitt liv. Då jag är så lyckligt lottad att jag inte har ett vanligt dagjobb så kan jag gå all in de här veckorna. Då jag bloggar om det kommer jag ha en dator igång, men inte använda den till något ”för nöjes skull”, utan hålla mig till böcker och sällskapsspel. Likaså kommer jag inte använda spritkök eller grill för att tillaga alla måltider utan bara en del, då det är onödligt resursslöseri, istället kommer jag använda den vanliga spisen. Några dagar simulerar jag att jag äter upp mat som fanns i kyl och frys, för att använda upp befintlig näring. Om det här faller väl ut ska jag försöka en månad nästa gång, med ännu bättre kronologi. Observera att jag ej utför fiktiva eller olagliga saker som nämns här, men jag är på så nära håll jag kan inom lagens råmärken och ”markerar” i motsvarande tid som det hade tagit att utföra.

10 comments to Skarpt läge: Dag 13

  • tompa

    Bensindriven husbil……? Lycka till att hitta det i Sverige.

  • Halldinus

    Sånna där Fredsbevarare som hjälper sina svenska vänner :)

  • Nu börjar det bli spännande.. tack.

  • Opie

    Instämmer i att det blir allt mer spännande! Med lite övning och utvecklande har du början till en roman… Men, var är alla människor? Känns märkligt folktomt överallt.

    • Tack! Karaktären är en förenklad version av en av de som finns med i min bok som så sakta tar form, dock med en lite annan vinkling. Det är folktomt, och ”jag” har reagerat på det med i berättelsen. Det kommer en förklaring i sista delen som jag med lite tur får klart imorrn.

  • Lupl

    Vilken läsning, va man inte prepr innan så blev man det efter man läst! Men….. Vart är nr 14….?
    Strunta i negativa människors kommentarer,
    Förmodligen de som står i en kör o säger att det är kommunens ansvar att det ska finnas mat i affären
    hela tiden…. Sen…. Tror jag två dagar ..sen e det rent i affären… Anyhow Tack för en skitbra läsning!!!!!!!!!!!!!
    Bugar o bockar, PM på ett annat ställe me samma nick

  • Wishman

    Hej hur går det med avsnitt 14?

    Har längtat länge nu

Leave a Reply

  

  

  

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Protected with IP Blacklist CloudIP Blacklist Cloud