Stöd svenskprepper.se




RSS-flöden

Skarpt läge: Dag 12

Igår efter incidenten vid järnaffären så körde jag faktiskt inte så långt, jag hade redan något år innan hittat en relativt avskild plats på en liten höjd där jag tänkte att man kunde fulcampa någon gång. Det var någon form av serviceväg som gick dit, och jag antar det var för att serva kommunikationsmasten som stod en bit bort, eller något i det lilla ”elhuset” som var i ena hörnet av grusvändplanen. Att redan i fredstid köra in på små omärkta vägar eller vägar med skylt för återvändsgata brukar kunna ge intressanta upplevelser, och man kan få se saker som man helt hade missat annars. Rätt ofta står det att obehörig trafik är förbjuden, och då får man bara vara förberedd på en okej bortförklaring om någon arg bonde eller så säger till en. En gång blev jag stoppad av militärer med vapen, då var det bara att knipa käft och vända :)

Då jag var lite tagen efter upplevelsen vid järnaffären igår så hade jag valt att tillbringa både eftermiddagen och kvällen på min lilla rastplats,  och nu stod jag ju här och hade sovit rätt så gott på min make-shift-säng i baksätet på pickupen, efter en rejäl middag bestående av ärtsoppa och knäckebröd, och en mycket smakfull kvällsmat. Jag hade dessutom hunnit med att slå ut den krossade sidobakrutan och rengöra karmen från splitter, och såga till en bit spånskiva som jag sen fäste inifrån med många träskruv direkt i inredningen, sen täckte jag på utsidan med lite byggplast och silvertejp för att hålla eventuell fukt borta. Så jävla ghetto, men bra mycket säkrare än bara plast och tejp.

#skarptläge

Nu har jag dessutom fått laddat alla mina olika prylar i bilen, och det var spännande att titta på ett par avsnitt av tv-serier som jag hade liggande på min tablet. Det är nästan två veckor sen jag såg något digitalt, och det kändes lite som nån slags julafton. Jag känner att jag gjorde rätt som investerade i rejält stora SD-kort till alla mina prylar, såväl min smartphone och tablet, som eboksläsare. Jag finner det tveksamt att jag nånsin kommer kunna läsa ut alla skönlitterära böcker jag har i eboksläsaren, de är nästan uteslutande .epub och tar ju i stort sett ingen plats alls. Även om jag föredrar fysiska böcker – jag hade faktiskt med mig två flyttkartonger på flaket – så är det himla smidigt, och så länge man läser utan skärmljus drar den ju minimalt med batteri. Många prepper- och homesteadingböcker som jag hade laddat hem från nätet hade jag utskrivna och satta i pärmar, dessa tog även de upp ett par flyttlådor p flaket och jag gillade att rädda denna kulturskatt till eftervärlden. Som backup hade jag hela min elektroniska samling på några USB-stickor med, och på en extern hårddisk.

Efter att ha lagat fönstret lite semiprofessionellt igår (haha) så kände jag att det var dags att fixa till lite mer insynskydd till min nya rullande kommandocentral, men tyvärr hade jag inget mörkt tyg alls med mig förutom de handdukar, lakan, täcken etc som jag fått med mig när jag drog hemifrån. Jag visste att det fanns en stor textiloutletbutik en bit härifrån, som kanske vore idé att besöka. Vem vet, det kanske fanns mer intressant där.. men jag har inte varit i det lilla köpcentret på många år så jag har inte koll. Minns bara textilskylten som jag sett från motorvägen då och då. Även om jag visste att det var skitdumt så var jag jättenyfiken på att se hur det blivit neråt Göteborg, helst skulle jag velat se staden med egna ögon, om inte annat för apokalypsromantikern inom mig. Nackdelar fanns ju hur många som helst, men den största var nog att jag ju faktiskt skulle norrut, och inte söderut där Göteborg befann sig. Jag bestämde mig för att göra en utflykt dit så småningom, men lämna det åt sitt öde just nu – det var viktigare att komma iväg från eventuella dumma svenskar, dumma fiender eller vad som nu kunde tänkas vara ett hot. Här ute på landet så såg man just ingen alls,  och allt såg bara ut som vanligt, fast ännu mer dött. Någon enstaka bil extra stod det väl längs med vägarna, men inga förrymda lejon, jag hade ingen illröd Mustang och ingen gullig schäferhund bredvid mig. Sverige var rätt dåligt på att vara apokalypsromantiskt än så länge, men man fick väl ge det tid antog jag.

Efter att jag hade ätit en god lunch så gav jag mig ut på vägarna igen, och var rätt nöjd med min handhållna GPS där jag hade plottat ut en väg som gjorde att jag höll mig ifrån större vägar och absolut E6:an, som jag dock fick korsa en gång för att ta mig till mitt mål. Jag valde att korsa den på en av den lite udda viltbroarna som finns i Bohuslän, och stannade bilen i skydd av en av de högre buskarna på bron, gick ur och tittade mellan stolparna och de tre meter höga sidoskydden. E6:an såg väl ut som den brukade fast den saknade nästan all trafik – det var ett par bilar som körde försiktigt norrut och några som verkade färdas i konvoj söderut, sakta men säkert. De flesta av de bilarna var norskreggade, så jag antar att det var kört i Norge med. Undrar bara vart de var på väg, kanske söderut till kontinenten, eller syden som de säger.

Jag klev in i bilen igen och körde uppåt längs med motorvägen, den här gången på rätt sida för min destination. Då jag inte kände till området så väl och hur småvägarna var häromkring, så hade jag valt att lägga in den gamla E6:an sista biten, den brukade vara relativt tom i vanliga fall så det gick nog bra nu med. Efter bara tio minuter kom ag fram till det lilla köpcentret, som även det såg ut som på en söndag… bara helt tomt sådär. Cirkulerade sakta med bilen runt de olika butikerna och kollade så det inte var några folksamlingar. Den enda butiken som såg riktigt vandaliserad ut var Hemköp, annars var det mest några sönderslagna rutor och uppbrutna dörrar på de andra. Riktigt vandaliserad, undrar du? Det såg ut som om någon hade släpat ut halva Hemköp genom glasväggarna, jag undrar om någon hade fått för sig att försöka plocka med hela frysar hem, eller varför de stod och stank med massa Billys och wokgrönsaker i höstsolen. Fördelen med att det var sönderslaget var att det gick finfint att köra in med bilen på den lilla inomhusgågatan från båda hållen, så det gick antagligen bra att ta sig ut med. Då jag hade rätt grova däck oroade jag mig inte så mycket för glaskross, allt låg ju platt på marken.

Utanför textilaffären stannade jag och såg till att ha förardörren närmast det som var kvar av butiksdörren, tog med mig nycklarna men låste inte – jag ville kunna sticka väldigt snabbt om det behövdes. Jag knatade iväg till det som såg ut att vara metervaror med tyg, och letade upp det tjockaste svarta jag kunde hitta, höll upp det mot takarmaturen av ren reflex för att se om det lös igenom, helt utan att tänka på att de lamporna inte hade lyst på ett par veckor, haha. Idiotjag. Höll upp tygen ut mot det lite bättre ljuset på gågatan och kände mig rätt så nöjd. Tog två tunga rullar av tyget och letade upp en rejäl textilsax och kardborreband, även det på rulle. Funderade på hur jag skulle sätta upp tyget eftersom även om jag gjorde rullar som jag satte upp med kardborreband, så måste ju kardborren sitta fast i något – så jag tog en flaska textillim som fanns bredvid saxarna. Gud så pysslig jag kände mig! Fick med nöd och näppe med mig allt i en vända och lade in det i bilen. Ville inte råka ut för samma sak som dagen innan vid järnaffären, så jag körde lugnt och stilla ut ur köpcentret, och satte kurs på ett stugområde som tillhörde en camping som någon tyckte det var käckt att bygga åt helvete in i en skog vid en sjö, trots att havet låg så nära. Jag hade hittat området när jag var ute och körde lite geocaching för ett par år sen, och jag visste att campingen gick knappt runt på sommaren som det var, så det borde vara helt tomt där nu – till och med tyskarna verkade låta bli att åka dit, och de åkte ju precis överallt annars.

Vid campingen var det mycket riktigt helt stilla, och jag hittade en undanskymd plats att backa in bilen på, noterade de tre olika vägarna som ledde från området på min GPS, och satte mig med sakerna från min hemslöjdsraid vid ett picknickbord och började klippa. Efter en middagspaus monterade jag upp mörkläggningsgardinerna i bilen genom att limma ett par bitar kardborreband längst upp på väggarna, och de utklippta tygstyckena fäste jag med några enkla stygn med björntråd precis på kanten till innertaket. Jag lät tyget vara lite längre än det behövde, så att det skulle bölja sig ner mot golvet eller vad som nu tog emot, istället för att hänga rakt, eftersom väggarna sluttade lite utåt. När limmet hade torkat rullade jag upp tyget och satte fast i karborreöglorna och det funkade finfint. Tänk så bra att jag kommer ihåg något från syslöjden för 100 år sen i alla fall. Ett par timmar senare var jag klar med lite omstuvning och optimering av alla mina ägodelar bak på flaket med.

På kvällen gjorde jag upp en eld i en av eldstaderna som bestod av betongrör med sand i, och satt och drack te och tittade ut över den vackra helt still sjön. Jag tänkte att jag kunde unna mig lyxen med en brasa eftersom jag var så långt ifrån alla andra, och jag inte hade hört ett ljud på hela eftermiddagen. Kvällspissen fick släcka den falnande glöden, och sen kröp jag till kojs i mitt fluffiga baksäte – nu med totalt mörker omkring mig.

I morgon bär det av norrut!

Åtgärder tagna idag:

  • Shoppat lite textil och återupplivat syslöjdskunskaper
  • Tagit mig en bit norrut, men än är det långt kvar

Mat jag ätit idag:

  • Frukost: Stekta ägg och resten av burkskinkan
  • Lunch: Ravioli spetsad med hemgjort chilipulver
  • Middag: Snabb ”mexikansk” bönsoppa
  • Kvällsmat: Knäckebröd med mjukost, te

Det här skarpa läget är en övning jag genomför själv för att förstå hur jag och det jag har förberett mig för påverkar mitt liv. Då jag är så lyckligt lottad att jag inte har ett vanligt dagjobb så kan jag gå all in de här veckorna. Då jag bloggar om det kommer jag ha en dator igång, men inte använda den till något ”för nöjes skull”, utan hålla mig till böcker och sällskapsspel. Likaså kommer jag inte använda spritkök eller grill för att tillaga alla måltider utan bara en del, då det är onödligt resursslöseri, istället kommer jag använda den vanliga spisen. Några dagar simulerar jag att jag äter upp mat som fanns i kyl och frys, för att använda upp befintlig näring. Om det här faller väl ut ska jag försöka en månad nästa gång, med ännu bättre kronologi. Observera att jag ej utför fiktiva eller olagliga saker som nämns här, men jag är på så nära håll jag kan inom lagens råmärken och ”markerar” i motsvarande tid som det hade tagit att utföra.

1 comment to Skarpt läge: Dag 12

  • Eva

    Nål o tråd kan vara smart, som du själv kanske är inne på. Superglue är skapat av USAs arme för att limma ihop sår.

Leave a Reply

  

  

  

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Protected with IP Blacklist CloudIP Blacklist Cloud