Stöd svenskprepper.se




RSS-flöden

Överförmyndigheterna och vapen

Med risk att vara lite doomsday prepper-klyschig så tänkte jag vädra mina åsikter om vapen och individens rättigheter, nu när det är aktuellt i och med Superstaten EU:s beslut att inskränka de mänskliga rättigheterna ännu mer än innan. För att det inte ska vara några som helst oklarheter i vad jag menar med olika begrepp så vill jag förtydliga att med vapen i denna texten avser jag skjutvapen; pistol, puffra, gevär, gun, tabanja, kalla det vad du vill. Saker som säger pang. Med staten menar jag den överheten som tycker den är bättre än oss på att veta vad vi vill, som vill detaljplanera våra liv och bestämma över oss, och vill att vi ska betala 75% av vår inkomst för att få tillbaka en pytteliten del av det tilldelat till oss i olika former av bidrag. Men bara om det är synd om oss, och vi står med mössan i handen och ber riktigt snällt.

Att staten bestämmer att du måste ha licens för att ha ett vapen, och att denna licensen bara får vara för att utöva jakt eller sportskytte är överförmynderi och helt moraliskt förkastligt. Detta görs av en stat som helt har misslyckats med sin primära uppgift; att skydda medborgaren. Men varför gör staten så? Genom att låta polismyndigheten förfalla medan de säger floskler som ”vi satsar stort” när realiteten är att det är färre poliser som utbildas än året innan och det är fler som slutar än året innan. Samtidigt ökar som en effekt av detta de grova brotten i samhället och blir allt våldsammare, och då kan staten pusha för mer och mer övervakning av medborgarna, under förevändningen att det är troligare nu än för tio år sen att någon begår ett brott.

Kameror överallt, automatiskt övervakning av människor och fordon, slentrianmässig avlyssning av internettrafik. Du behöver alltså inte ha begått ett brott, eller ens givit en indikation på att du tänker begå ett brott, för att förutsättas skyldig och granskas varje dag i ditt dagliga liv. När de har fått till den nivån på övervakning och överförmynderi de ser som önskvärt, då satsar de stort och faktiskt på polisen som blir i det närmaste militär. Det behövs nämligen en mycket stor och väldigt hårt slående poliskår för att trycka ner medborgare som är hårt hunsade och som har blivit av med sina mänskliga rättigheter.

Låter det här som en dålig konspirationsteori? Varför är det redan ett faktum i så många länder då? För dig som undrar; (delar av) USA, UK och Filippinerna är några av många exempel.

Just nu är i vi den fasen där våra samhälleliga och individuella rättigheter sakta men säkert monteras isär. En av de saker som staten alltid gör i en sån här situation är att avväpna befolkningen. Detta gör man genom att starkt begränsa hur du får försvara dig mot ett hot, trots att försvara dig själv och de dina med en motsvarande mängd våld du riskerar att utsättas för är din rättighet som människa, helt och fullt oaktat vad någon stat tycker och tänker. T.ex. är det tydligen belagt med fängelsestraff att med en hjälm klubba ner och oskadliggöra en galen pundare som kommer mot dig med glashammare i näven, har vi ju fått veta. Du får alltså inte bemöta potentiellt dödligt våld med – även om man stretchar det rejält – knappt potentiellt dödligt motvåld i form av självförsvar.

En annan sak som görs är att försvåra för någon att få licens för ett vapen, t.ex. genom att återigen underbemanna de instanser som ska godkänna en licensförfrågan, eller helt sonika säga till dessa instanser att bara en tjänsteman i Stockholm får bestämma om en licens ska gå igenom eller inte. Han bestämmer då det helt godtyckligt baserat på sin egen skeva moral, utan lagstöd och helt i strid med gängse regler.

Att EU bestämmer att vi inte får ha vissa sorters vapen, att vissa sorters magasin ska vara licenspliktiga och inte är inte värre än att svenska staten bestämmer vem som får ha vilka vapen och inte. Båda två är grovt överförmynderi, och båda två syftar enbart till att kontrollera invånarna som grupp, inte som individer med eventuella problem som enligt staten borde hindra dem från att få inneha vapen. Ett sånt problem är ett uttalat hat mot sagda stat, i ett land med på pappret väldigt mycket yttrandefrihet. Ett annat är att man debatterar samhällsfientliga saker som t.ex. att man tycker skola inte är något staten eller deras lakejer kommunerna ska syssla med. Eller om det skulle vara så att du vill röka en joint i ditt hem, för att du är en vuxen människa. Näe, då ska du bli av med rätten att skaffa vapen. Och bli av med ditt körkort, av någon sjuk jävla anledning. Har du barn ska de sociala myndigheterna kopplas in, och du ska tryckas ner i dina skor så mycket och så hårt att du aldrig vågar opponera dig mot den våldsamma staten igen eller försöka njuta en stund av den korta stunden vi har här på planeten.

Och där står man, framåtböjd med byxorna nere och undrar hur det kunde bli såhär? Varför har vi inte längre rätten att skydda oss själva? Mer om det i en annan post.

Säker eller strandsatt?

I våras visade sig terrorismens fula tryne återigen i Stockholm, den här gången mycket kraftfullare än sist. Det blev en hemsk dag för några få människor och deras anhöriga, som föll offer för det blinda och urskillningslösa hatet. Mina tankar är med er. Det här är dock med största sannolikhet inte den sista gången något sånt här händer i någon av våra storstäder, och långt ifrån det värsta.

Du som bara indirekt blev drabbad av effekterna av terrordådet, utan möjlighet att komma iväg från jobbet, avstängd buss-, tunnelbane- och tågtrafik till och från centrala Stockholm, avstängda gator och inledningsvis en väldigt stor potentiell fara för ditt liv om du rörde dig i närheten av dådet. Den här posten är till dig.

Precis som när jag så ofta får frågan ”men vad preppar du för egentligen?” så blir mitt svar som alltid effekterna av olika händelser, och dessa effekter blir ofta likartade oavsett vad som händer. Ett terrorattentat skiljer sig inte jättemycket resultatmässigt från t.ex. ett större strömavbrott. All eldriven kollektivtrafik stängdes ner, t.ex. Du får svårare att ta dig hem på ditt vanliga sätt. Din bil kanske inte kan komma ur garaget, eller som i våras när den inte fick komma ur garaget.

Du som inte har en placering i samhället som innebär att du går all hands on deck vid en sån här händelse, kan ändå göra ditt för att hjälpa till. Att utbilda dig själv i första hjälpen, HLR och att utveckla ett sinne för krishantering kan hjälpa mer än du tror. Att hjälpa krispersonal i vänkretsen med deras barn eller djur. Att dela ut hamburgare till poliser, att upplåta ditt hem eller ditt kontor för de som vill ta vägen någonstans, att skjutsa människor till och från centrum – det finns hur mycket som helst du kan göra med mycket små medel. Under hashtaggen #openstockholm fylldes den ödesmättade fredagen och hela helgen av kärlek och gemenskap, och det blev tydligt att genom att sköta markservicen åt medmänniskor och åt de som jobbar heltid med att hjälpa oss andra fyller man en mycket viktig funktion.

För att du ska kunna ta hand om andra, behöver du först och främst ta hand om dig själv. Ovan har jag redan rekommenderat dig att gå en HLR-kurs och att lära dig första hjälpen. Båda två innebär praktisk kunskap som är ovärdelig för dig själv, dina nära och din omgivning – var du än befinner dig. Med de kunskaperna kommer även en bättre förståelse för en krissituation, och som med all kunskap behöver den omsättas i praktik för att bli relevant. Våga vara den som tar ett steg fram när en människa behöver hjälp.

Att vara försiktig och att utgå från verkligheten är aldrig nånsin att låta de jävlarna vinna.

Krisberedskap är att ta kontroll.

Burgare für alle

Lite då och då får jag ett ryck och vill dela med mig av ett bra recept här på bloggen. Idag är det ett sånt tillfälle och idag ska vi göra goda burgare som passar de flesta oavsett allergier, hittepåfel eller dieter. Det här receptet funkar finfint både när du kommer hem från jobbet en vardag och hatar livet, och när du får en gäst eller två som du vill imponera på eller försöka få ligga med.

Säger man LCHF eller glutenfritt så tänker de flesta på tråkig eller begränsad mat. Jag ska försöka ändra din inställning till det, med åtminstone en god och enkel rätt som du kan stoppa i ansiktet. Burgare vill ju faktiskt ingen leva utan, även om de råkar vara glutenintoleranta (eller bara mode-tror att de är det för att de saknar personlighet, mål och intressen) eller kör LCHF eller annan kolhydratfattig kost. Alla dessa låtsasbröd som finns som surrogat till riktigt bröd, let’s face it – de är svampiga eller torra och smakar skit och förstör ofta helt upplevelsen av en bra burgare. De är inte the real deal, och de kommer heller aldrig att vara det. En lösning är ju att göra som jag har gjort innan, att laga BBQ Beer Can Bacon Burgers, som ju faktiskt uppfyller kraven både för glutenfritt och LCHF och inte använder sig alls av bröd. De tar dock en hel del tid att göra, det här är en lite snabbare variant men minst lika god.

Vad innehåller köttet i en god burgare?

Det här är en rätt så enkelt fråga; det innehåller kött och inget annat. Jag brukar dela upp ett drygt halvkilo bra högrevsfärs (köp så lokalproducerat du kan, som alltid) i fyra delar, och rulla dem till stora köttbullar, lägga dem på en skärbräda och trycka till till önskad storlek och form. Gör dem inte för platta och således breda, de ska efter stekning passa ”brödet” utan att behöva pressas för mycket i pannan, och lite höjd är snyggt för kompositionen. När du fått till en bra storlek så saltar och pepprar du på dem där de ligger på skärbrädan, vänder dem och saltar och pepprar igen. Sen lämnar du dem en stund så de får gôtta till sig. Glöm inte att även färs, precis som köttbitar, blir godast om du steker dem från rumstemperatur och inte kylskåpskallt. Det är dessutom obehagligt att jobba med kall färs. Ta fram färsen nån timme eller två innan du ska steka burgarna, och stek dem i fettet som är kvar från när du stekte baconskivorna som tillbehör, eller baconfettet du självklart har i en glasburk i kylen för att steka saker i. Är du vegomänniska hittar du en rejäl portobellochampinjon och steker upp istället för kött, alla låtsasköttprodukter går bort, det är fusk. Äter du inte kött får du inte heller låtsas äta det.

Jag älskar cheeseburgare!

Ska du ha ost (haha, så klart ska du ha ost!) på burgarna så lägger du på den när du vänt på dem  för sista gången – våga ta ut svängarna lite här. Testa att köpa chèvre, en kladdig blåmögelost eller sån där riktigt sunkig smältost i fyrkantiga platta plastpaket. Våra klassiska svenska ostar är verkligen inte fy skam heller, ta en med lite smak. En 12-månaders Kvibille cheddar, en Västerbotten, eller en gräddig Bondmora. Den som av någon hemsk anledning inte tål eller äter vanlig ost kan ju köpa någon skitäcklig veganost eller skjuta sig själv i skallen, eller helt enkelt låta bli att njuta av livet. Det viktiga är att du slutar tänka på ost på burgare som en skiva. Tänk tre rejäla dubbelvikta skivor, eller två hela sånadär chèvre-skivor från det lilla paketet med färdigskurna små skivor i en rulle. Gör ett statement och stå för ostens smak, den ska vara där och höras och synas. På bilden nedan är det lite svårt att se, men jag har lite tillplattad chèvre täckt av källarlagrad gräddost från Falbygden.

Vad använder man istället för bröd då?

Om man inte har en väldigt väldigt liten stekpanna, så kan det vara vettigt att ha en äggring eller två för att fixa till det du ska hålla burgaren med. Jag gillar skarpt Masterclass Äggring för att de är 10 cm i diameter, jämfört med de flesta på marknaden som bara är 9 cm, och precis som flickan sa så spelar storleken roll. Att de dessutom har ett väldigt bra pris är ingen nackdel det heller. Eftersom det här ska agera bröd till en burgare så är det en fördel om du dels smörjer insidan av formen lite innan du häller i ägget, dels blandar äggula och äggvita i en mugg innan för att få en lite mer jämn konsistens och densitet på ”brödet”. När det är helt genom- och vändstekt lägger du det på kökspapper och viker pappret över, för att få bort onödigt fett. Med fördel har du samma sida utåt (dvs neråt nere och uppåt uppe) som låg mot stekpannan när du sen monterar din burgare. Om du inte är en väldigt hungrig människa kan du välja att bara ha ett ägg under burgaren, eller inte något alls.

Givetvis går det alldeles utmärkt att bygga denna burgaren med vanligt hamburgerbröd med, men välj ett eller baka ett som anstår en klassig komposition, tänker du Korvbrödsbagarn kan du gå tillbaka till början av posten och sluta att läsa där och gå härifrån.

Bild på burgare

Vad för tillbehör ska man môla på?

Här är jag lite kluven, för dels är en straight-up cheeseburgare med bara ”bröd”, kött och ost något väldigt fint och puritanskt. Men det kan man ju ta som en andra eller tredje burgare, förstås. På bilden ser du mina favoritgrejer att ha på; bacon, karamelliserad rödlök, srirachasås och Hellman’s majonnäs ringlat ovanpå. Om du köper fabrikspaketerat bacon kan jag rekommendera Jägarbacon, som är lite tjockare. Grillbacon är även det gott. Skär bitarna i hälften innan du steker dem, så blir de lagom långa som garnityr. Stek på medelhög temperatur en bra stund, en fin baconskiva är hyfsat följsam men absolut inte sladdrig eller sönderbränd. Karamelliserad rödlök gör du enligt recept nedan. För dig som kör LCHF kan det vara vettigt att ta några droppar Stevia i istället för socker, för att det bryter fint mot balsamvinägern och att köra helt utan något sött där tar lite udden av karamelliseringen. Srirachasåsen och Hellman’s finns ju båda i trevlig spruttflaska så det är enkelt att ringla. Hellman’s är en enormt bra smakförstärkare och smakar som tur är inte alls som svensk majonnäs. Jag tycker du ska prova dig fram och se vad som passar dig, men våga gärna ta ut svängarna och blanda sött och salt, kryddigt och milt. En sak jag gärna har på om jag har några mogna här hemma är avocado, och det kan du antingen skiva tunt och lägga under brödet, eller om den är väldigt (över)mogen mosa och ha under köttet.

Karamelliserad rödlök ja?

Många föredrar inlagd rödlök istället för karamelliserad. Jag tycker kladdigheten och smaken hos den karamelliserade passar bättre på burgare. Och så är jag inte direkt en trendkänslig eller ängslig människa heller. Skala och skiva rödlöken fint. Smält smör i en tjockbottnad kastrull och lägg i löken. Fräs den på medelhög värme till den blir smått genomskinlig, den får absolut inte få någon färg. Häll på en rejäl skvätt balsamvinäger och droppa i steviadropparna eller ha i socker efter behag. Rör runt ofta, det får gärna koka rejält. Låt reducera (bli av med vätska) och smaka av med salt och svartpeppar. Det ska vara mörkt som själen hos en emounge när det är klart, och gärna lite trögflytande. Häll över i en skål och lyft ur löken ur den kvarvarande vätskan när du monterar burgaren.

Ingredienser

Eftersom du är för lat för att gå igenom receptet en gång till och utröna vad du ska ha så kommer det här i en käck lista som det gör på såna där riktiga recept. För fyra burgare (inte portioner, utan burgare) behöver du följande:

  • 8 ägg alt. fyra hamburgerbröd
  • ~500g högrevsfärs alt. fyra portobellochampinjoner
  • 2 paket bacon
  • 2 stora rödlökar
  • Ost efter behag
  • Avocado, några stycken mogna
  • Hellman’s mayo, spruttflaska
  • Srirachasås, spruttflaska
  • Balsam(ico)vinäger
  • Steviadroppar eller strösocker
  • Salt & svartpeppar
  • Massor av riktigt smör att steka i

När du har fått bra flyt och snits på det här går det på 20 minuter. Mycket av det går att förbereda och ha i kylen. Om du får lite inspiration och fixar till något med hjälp av denna posten får du jättegärna posta en kommentar och berätta och visa bilder!