Stöd svenskprepper.se




RSS-flöden

Föredrag om krisberedskap och prepping?

Det blir mer och mer tydligt i samhällsdebatten att prepping och krisberedskap är viktigt för alla, ung som gammal, privatperson som företag. Det blir mer och mer vanligt med konstiga väderomslag, större och längre strömavbrott och ju mer vi förlitar oss på kortbetalning och just-in-time-systemet i butiker och kollektivtrafiksoperatörer, ju sårbarare är vi som samhälle. Att ta ett eget ansvar och vara förberedd i smått och stort är en helt logisk effekt av det rådande klimatet i landet, och absolut världen i stort. Till och med staten och dess instanser trycker på att vi ska ha tre eller sju dagars beredskap i hemmet – de har inte riktigt bestämt sig ännu – trots att varken eller faktiskt är i närheten av att räcka till om en kris blir stor och ihållande.

Är du och dina vänner, din förening, din kommun eller ditt företag intresserade av hur ni kan få en bättre krisberedskap, att komma igång med prepping? Med väldigt uppskattade sammankomster i ryggen kan jag skräddarsy ett föredrag eller en utbildning för er, där fokus helt och hållet läggs på era specifika förutsättningar och behov.

Foto: Björn Westerberg

Exempel på frågeställningar jag har fått genom åren:

  • Varför ska man vara förberedd för en kris, betalar vi inte skatt för det?
  • Är det inte egoistiskt att preppa, tänk på alla andra som inte har möjlighet att göra det?
  • Hur kan granngänget gå samman och verka för ökad lokal trygghet och självförsörjning?
  • Hur kan min familj komma igång med det första lilla steget, en krislåda?
  • Hur får jag försvara mig om jag eller min familj blir hotad?
  • Vad gör de lokala och regionala myndigheterna för oss vid en kris?
  • Vilken utrustning behöver jag ha, och vad är bara fånigt?
  • Är prepping något som tar över hela ens liv, som någon slags panikslagen hoarder med foliehatt?
  • Vad gör man på ett företag om det blir en större kris, och de anställda är oroliga?
  • Hur varierar och tillagar man sin preppade kost, och får i sig tillräckligt med näring i ett nödläge?
  • Vad ska jag göra för att mina barn ska komma säkert hem från skolan vid en större eller mindre kris?
  • Hur kan man ta nästa steg efter myndigheternas rekommenderade 72 timmar? Och nästa därefter?

Tillsammans med många kompetenta samarbetspartners runtom i landet kan jag erbjuda föredrag för tio eller flera hundra deltagare, helgkurser med övernattning, arbetsplatsbesök i hela Sverige eller hembesök av mig, eller någon med lokalanknytning. Hör av dig med en förfrågan via kontaktsidan idag.

2017 höll jag ett mycket uppskattat föredrag på Stockholm Freedomfest om prepping och personlig frihet, som du kan se i sin helhet nedan. Notera att detta föredrag hålls i ett politiskt sammanhang, och därför innehåller en hel del politiska aspekter på den personliga friheten som prepping innebär. Givetvis är föredrag i icke-politiska sammanhang mycket mindre politiska – även om icketilliten till staten och strävan efter frihet alltid finns där, av flera anledningar.

Glöm inte att den som är bara lite förberedd är mer förberedd än den som inte är det alls.

Rätten till personligt skydd och försvar

Förrförra året postade @skane_survival en tweet där han efterfrågade nya idéer om vad som kan diskuteras under #prepperSE. Nånstans kring då påbörjade jag den här posten, vävde in några andra äldre idéer och har nu kommit till någon slags slutprodukt. Det är ett ytterst vanligt sätt för mig att skriva. Ett frö, en pytteliten idé, som får ligga och gro till sig. Ibland ett par dagar, ibland ett par år. Det här ämnet slutar aldrig att vara aktuellt, inte ens när staten ger oss tillbaka rättigheten att försvara vårt eget och våra käras liv.

Min tanke när jag såg den här tweeten var direkt rätten till personligt skydd och försvar. Din första tanke nu är nog eftersom jag är en prepper att min idé är stora svarta taktiska automatvapen, camofärgade kläder och cigarr i mungipan. Inte? Vad bra, då är vi på samma sida. Självklart är skjutvapen bra, men bör vara långt ifrån ens centralt i en tankebana om skydd och försvar. Kan du dessutom inte använda vapen korrekt så är det väldigt stor chans att du skadar dig själv, eller att någon tar dina vapen och skadar dig ännu mer än du kan åstadkomma själv. Typiskt dumt. Nej, det här är min rant, håll i er!

Ditt hem, din arbetsplats och dina barns skola ska vara trygga, och aldrig behöva tåla att utsättas för inre eller yttre våld.

Din person och dina barns personer ska aldrig behöva tåla att utsättas för yttre våld. 

Tämligen resonabla tankar och grundläggande rättigheter att vilja ha, eller hur?

Det här försöker vi i Sverige lösa genom att om en toktweakad tjackpundare (vi kan kalla honom Conny) beväpnad med kniv kör sin stulna Opel till ditt hem, bryter sig in som en.. tjackad snubbe som heter Conny, och således förstör för tusentals kronor eftersom han är så jävla korkad, innan han börjar stjäla dina saker råkar få ett baseballträ i pannan eftersom du inte gillar att han stjäl dina saker, så är det du som begår ett brott. Eftersom Conny gör sånt här flera gånger i veckan så är det inte så noga med straff för just brotten han utsatt dig för. Så han går fri. Och får skadestånd av dig för sin inslagna panna. Och snor en ny Opel och kniv. Ovanpå dina böter så får du betala 500 spänn till Brottsofferfonden som tack för att du är ett brottsoffer.

Det här försöker vi i Sverige lösa genom att ha en knivlag som gör att man inte kan gå med en vanlig funktionell kniv i gömt hölster på en gata i sin egen stad – och skulle man bli tagen av poliser i den mån det ens finns poliser i din stad, så kan du bli av med körkortet(?) för att du rökte några bloss på en joint på en privat fest i Köpenhamn för tre veckor sen. Sen får du som tack för fan vet betala 500 spänn till brottsofferfonden.

Det här försöker vi i Sverige lösa genom att alla som kanske ser ut som araber eller åtminstone inte är jättesvenska ska visa ID för att de råkar bete sig konstigt, som t.ex. att gå på en gata i sin egen stad. Eller röra sig mellan hemmet i Malmö (guess what, Malmö är fullt av svenskar som ser jätteknasiga och alldeles, alldeles utländska ut!) och jobbet i Köpenhamn. Samtidigt får vi information om att svenska ID-handlingar är bland de mest förfalskade i världen. Bonuskunskap: Polisman är i stort sett den ende som får avkräva dig legitimation, och bara om du misstänks för ett brott (såvida det inte handlar om ålderskoll, på t.ex. ungdoms- eller pensionärsbiljetter). Bonuskunskap 2: De flesta andra länder skrattar åt svenska körkort som ID-handling. Att se utländsk ut är inte ett brott, ännu. Du behöver inte heller uppge ditt namn eller svara på några frågor från polisen om du inte misstänks för brott, utan kan välja att gå därifrån. De flesta poliser är dock väldigt trevliga och respekterar du dem och är trevlig så blir det fort ömsesidigt. Jag har flertalet gånger blivit frågad om namn, personnummer och legitimation men alltid avböjt vänligt men bestämt. Det har sällan varit några som helst problem. Har det varit ett problem har jag sett till att det inte är mitt problem, utan blir någon annans.

Det här försöker vi i Sverige lösa genom att folk måste springa till en skytteklubb stup i kvarten och bokföras som skyttar och visa upp skjutna serier för att behålla licensen på ett vapen de redan blivit prövade och godkända för av Rikspolisstyrelsen. Sen kanske de inte får ansöka om nya vapenlicenser för att de kanske har utvecklat sig i sitt skytte och inte gillar att fjutta med en .22-sportskyttepistol varje vecka men gärna har kvar sin första licens. Inte heller får man trots sin bevisade kunskap om hantering av vapnet och lagtexten som medger det ansöka om ett vapen för att skydda sig själv mot fullständigt reella hot, nu när de som har till uppgift att skydda dig – polisen – mer eller mindre har lagt ner allt utom att kolla utlänningars ID-kort eller valla mentala kalhyggen som ska se på när vuxna män sparkar boll på en arena du har varit med och betalat massa miljoner för trots att du inte bryr dig om vuxna män som sparkar boll. Hur ska ett handeldvapen på min höft rädda mig från en galning som ställer sig och massakrerar folk med automateld då? Det räddar kanske inte mig, men om någon som står intill eller bakom galningen kan sätta en kula i huvudet på honom så fort han ser vapnet höjas, så är jag väldigt nöjd. En sån sak hade kunnat spara flera liv årligen. Och ja, någon som har licens och kan sitt vapen ser inte ut som en galning i sitt hanterande och riskerar därför inte att i sin tur bli skjuten för att han skjuter någon.

Det här försöker vi i Sverige lösa genom att betala samhällsbärare som poliser och lärare en skrattretande lön, när båda yrkeskårerna får utstå otroligt mycket från sitt klientel, om än kanske den ena mer fysiskt och den andra mer psykiskt. De har dessutom båda två lagar att rätta sig efter, att lagföra och utbilda efter, som inte riktigt alltid klingar i takt med samtiden. Väldigt ofta inte alls, faktiskt. Det blir inte bättre av att deras chefer tenderar att vara nån slags nämndeman-rejects som inte sällan är fast i nån slags byråkratisk grådaskig Rambo-fantasi. Vem som helst kan dessutom knata in i en skola, och det första svensken vrålar är i kör MEN KRÄV ID-KORT I SKOLOR DÅÅEE! Det är nästan en lika bra lösning som tidigare i texten. Ett ID-kort hjälper inte här, särskilt inte på en plats med människor som inte får avkräva dig ID-kort, och som inte kan göra något med informationen, inte kan dra det mot några register, inte besitter kunskapen och erfarenheten för att kunna verifiera om det är ett riktigt ID-kort, och således tämligen jättevärdelöst. Det enda de kan göra är att registrera att person X med personnummer Y har varit där. Vilket är fullständigt genomvidrigt, de har inte vare sig auktoritet eller är utbildade på att inneha och hantera sådan information. Precis som utländska tågvärdar på DSB’s tåg i Sverige.

Så, din integritet då? Den 30:e mars 2016 stängdes E6:an av i norrgående riktning i Halland av Tull och Polis. Där leddes varenda fordon in på en trafikkontrollplats, samtliga ombordvarande avkrävdes ID-kort, föraren fick blåsa i alkometer, fordonen okulärbesiktigades och genomsöktes i olika grad. Fordonen vägdes. En del individer fick lämna tryggheten i sitt fordon för att få sin person genomsökta. Det här kanske du tycker låter som en helt vanlig tullkontroll, kombinerat med en helt vanlig fordonskontroll? Men då undrar jag, har du verkligen läst ända hit utan att förstå hur illa något sånt här är för din personliga frihet och säkerhet? En gränskontroll mitt inne i landet, 15 mil från närmaste större gränsöverfart? En genomsökning av din person och dina ägodelar, utan att du har begått eller ens misstänks för ett brott? Var för sig och på rätt plats är de här (enligt rådande demokratur) ganska så okej kontroller, men tillsammans blir de en rejäl integritetskränkning. Vill jag utsätta mig för en gränskontroll kan jag passera en gräns, inte köra på en motorväg från Sverige till Sverige utan att passera Gå.

Så här står vi. Du får inte försvara dig. Du får inte röra dig fritt. Du får inte skydda dig. Du får inte försvara ditt hem. När jag skriver det såhär så låter det som om vi allihop bor i en straffkoloni i DDR i en alternativ verklighet, men så illa är det ju förstås inte, även om det ofta känns så. Det finns faktiskt massa saker du kan göra, och det första steget är att du lär dig dina rättigheter.

Försvar
Här kan jag skriva massa bra saker om hur du fysiskt kan försvara dig. Men om jag gör det så kommer det någon kränkt liten sojapojke och polisanmäler mig för uppvigling eller anstiftan eller fan vet. Så jag uppmanar dig inte att ta till allt våld som nöden kräver och lite till, i alla situationer där du är hotad. Slå aldrig in pannbenet på någon som hotar dig. Ta aldrig jägarlicens i syfte att kunna försvara dig mot väpnat våld. Inte heller ska du beväpna dig med kofot, skruvmejsel och annat man kan göra illa andra med utan statlig licens, för det är ju jättejättedumt. Ajabaja. Lär dig vad du får göra och inte. Skit sen i det mesta som staten påstår. Sen lär du dina barn.

Rörlighet
Sluta visa upp ID-kort på random anmodan, ytterst få har rätt att veta vem du är, och ännu färre har rätt att registrera hur du rör dig. Självklart kan det finnas en giltig anledning till det, t.ex. att du passerar en gräns, att du har blivit stoppad när du kör bil, att du har begått ett brott och polisen har sett dig. Var en jobbig jävel, men var det på ett artigt sätt. Känn till dina rättigheter gentemot staten och dess lakejer, såväl som dina skyldigheter – som är väldigt få. Sen lär du dina barn.

Rucka aldrig nånsin på dina rättigheter som en fri människa. Låt inte staten förtrycka dig.

Och ditt preppande går bra?

Tjatja bloggen dårå. D har liksom vatt lengesen ja skrev.

Näe, jag vill inte vara den där bloggen som har massa inlägg som hur längesen det var jag skrev något och att jag lovar att bättra mig. Jag har helt enkelt saknat inspiration och haft mycket annat för mig i sommar. Bland annat har jag försökt överleva den där förbannade värmen. Min artrit har aldrig förut blivit såhär påverkad av värme och fukt som den här sommaren, som aldrig verkade vilja sluta vara vidrigt floridaiansk, jag hade sådan värk att jag började de flesta dagar med att gråta och svära. Tänk er hur det är att få kramp i vaden, eller molande tandvärk. Tänk er sen att få båda dessa smärtorna i hela kroppen, samtidigt, i musklerna, lederna, skelettet, huvudet. Hela dagarna och nätterna. Efter ett tag så vill inte heller hjärnan vara med, och man blir ett smärtmonster. Men nu är äntligen det vidervädret över och jag kan fungera mer normalt igen. I början av hettan så höll jag ett föredrag under Mölndals stads version av krisberedskapsveckan, som den svenska staten har lagt lagom till skolavslutningar etc så att människor inte ska ta det på för stort allvar eller helt enkelt inte bry sig. Föredraget var allt annat än välbesökt, men de som var där fick gott om tid för frågor och min odelade uppmärksamhet.

På en mer positiv not (kan man säga så på svenska?) har jag kommit en bra bit längre på mitt bokprojekt, som med lite tur till våren kommer bli presenterad här med synopsis och utdrag. Jag har sparkat igång vad som visat sig vara en hejdundrande succé, nämligen podcasten Prepperpodden som verkligen är skitkul att göra, och som har fått otroligt mycket beröm och ekonomiskt stöd, men som även tar ganska så mycket tid och ork i anspråk. Nio avsnitt har det blivit än så länge, med besök på flera olika ställen runtom i vårt vackra land. Det tionde och säsongspremiären efter sommaruppehållet spelar jag in i dagarna och precis som innan kommer det bli väldigt roligt att göra – upplägget med att sitta vid ett bord och ha ett samtal med någon om prepping är otroligt givande även för mig, jag får lära mig massa om massor, och jag får peta runt i hjärnan på människor som jag tycker om och beundrar. Ni kommer få höra många intressanta människor intervjuas, däribland jag, för Herr PiP har lovat intervjua mig, vilket nog kommer kännas lite bakvänt :P Fler föredrag är planerade i höst, och jag hoppas på att kunna sprida preppens gospel till fler människor.

Och preppandet då, går det bra? Ja, absolut. Tyvärr skenar ju världen omkring en bara fortare och i fler filer åt alla möjliga håll, men som prepper är det bara att hålla huvudet lågt och fortsätta öka kunskapen om saker och ting genom att lära sig så mycket praktiska och teoretiska saker man kan som kan hjälpa en att överleva i den framtid vi stadigt går mot. Samtidigt har jag byggt upp ett rejält överdrivet lager med vatten, gott om näringsrik och god mat och annat viktigt som hygienartiklar, sjukvårdsprylar, förströelse och olika sorters bränsle. Mitt förråd blev mer eller mindre tömt när jag flyttade upp det mesta till huset i Norrland förra hösten, eller min BOL om ni så vill, och sen dess har jag jobbat på att bygga upp det igen. Eftersom jag gärna preppar på en budget, och älskar extraerbjudanden samtidigt som jag lever efter devisen att minimera mina inkomster för att maximera mina utkomster så går det sakta men säkert med betoning på sakta att bygga upp ett rejält förråd igen. Höstens tema kommer bli mer inriktad på sjukvård och hygien, där jag känner att jag brister stort jämfört med vatten, mat och annat. Jag vill samtidigt slå ett slag för att ni som har konserver och annat över som har kort datum, att ni skänker bort det till de mindre lyckligt lottade människorna i vårt samhälle. Kolla på din ort vilka som tar emot mat och förnödenheter. Har du mat som gått ut så kan du ge den till vänner som har höns eller grisar, de äter allt. Hönsen och grisarna alltså, antagligen inte vännerna.

Den bästa preppen näst efter vatten, är ju kontaktnätet. Vännerna. Foliehattskumpanerna i det enligt vänstermedia patriarkala klanfantiserande nätverket som är Preppersverige. Vi är ett litet gäng som samarbetar mer och mer nu, och vi blir organiskt fler och hela tiden starkare i vår gemensamma kunskapsbank. Snart tar vi över världen. Näe. Det tror jag vi låter bli. Vi vill inte ha den. Men vi har träffats ett par gånger i år, i större och mindre grupper, vi kommer fortsätta lära oss av varandra och följa varandras projekt och suga åt oss kunskap som svampar. Vi kommer att fortsätta informera allmänheten om vikterna av att ha en egen krisberedskap både i hemmet och på jobbet, såväl som i väskan på väg där emellan. När inte ens staten kan hålla med staten om att 72 timmar är för lite trots att staten tycker att en vecka vore mer logiskt, så vet man att det är inte några man nånsin behöver lyssna på. De vet nämligen inte alls vad de talar om, vilket är symptomatiskt för en stat.

Det är verkligen dags att du gör dig redo för sämre tider. Om du börjar idag, så är du bättre rustad än den som börjar i morgon. Ni som har lyssnat på oss när vi var färre och färskare är nu fullfjädrade preppers och kan njuta av det faktum att ni och era nära är säkrare än innan.

Här har du några bra länkar så du kommer igång: