Stöd svenskprepper.se




RSS-flöden

Burgare für alle

Lite då och då får jag ett ryck och vill dela med mig av ett bra recept här på bloggen. Idag är det ett sånt tillfälle och idag ska vi göra goda burgare som passar de flesta oavsett allergier, hittepåfel eller dieter. Det här receptet funkar finfint både när du kommer hem från jobbet en vardag och hatar livet, och när du får en gäst eller två som du vill imponera på eller försöka få ligga med.

Säger man LCHF eller glutenfritt så tänker de flesta på tråkig eller begränsad mat. Jag ska försöka ändra din inställning till det, med åtminstone en god och enkel rätt som du kan stoppa i ansiktet. Burgare vill ju faktiskt ingen leva utan, även om de råkar vara glutenintoleranta (eller bara mode-tror att de är det för att de saknar personlighet, mål och intressen) eller kör LCHF eller annan kolhydratfattig kost. Alla dessa låtsasbröd som finns som surrogat till riktigt bröd, let’s face it – de är svampiga eller torra och smakar skit och förstör ofta helt upplevelsen av en bra burgare. De är inte the real deal, och de kommer heller aldrig att vara det. En lösning är ju att göra som jag har gjort innan, att laga BBQ Beer Can Bacon Burgers, som ju faktiskt uppfyller kraven både för glutenfritt och LCHF och inte använder sig alls av bröd. De tar dock en hel del tid att göra, det här är en lite snabbare variant men minst lika god.

Vad innehåller köttet i en god burgare?

Det här är en rätt så enkelt fråga; det innehåller kött och inget annat. Jag brukar dela upp ett drygt halvkilo bra högrevsfärs (köp så lokalproducerat du kan, som alltid) i fyra delar, och rulla dem till stora köttbullar, lägga dem på en skärbräda och trycka till till önskad storlek och form. Gör dem inte för platta och således breda, de ska efter stekning passa ”brödet” utan att behöva pressas för mycket i pannan, och lite höjd är snyggt för kompositionen. När du fått till en bra storlek så saltar och pepprar du på dem där de ligger på skärbrädan, vänder dem och saltar och pepprar igen. Sen lämnar du dem en stund så de får gôtta till sig. Glöm inte att även färs, precis som köttbitar, blir godast om du steker dem från rumstemperatur och inte kylskåpskallt. Det är dessutom obehagligt att jobba med kall färs. Ta fram färsen nån timme eller två innan du ska steka burgarna, och stek dem i fettet som är kvar från när du stekte baconskivorna som tillbehör, eller baconfettet du självklart har i en glasburk i kylen för att steka saker i. Är du vegomänniska hittar du en rejäl portobellochampinjon och steker upp istället för kött, alla låtsasköttprodukter går bort, det är fusk. Äter du inte kött får du inte heller låtsas äta det.

Jag älskar cheeseburgare!

Ska du ha ost (haha, så klart ska du ha ost!) på burgarna så lägger du på den när du vänt på dem  för sista gången – våga ta ut svängarna lite här. Testa att köpa chèvre, en kladdig blåmögelost eller sån där riktigt sunkig smältost i fyrkantiga platta plastpaket. Våra klassiska svenska ostar är verkligen inte fy skam heller, ta en med lite smak. En 12-månaders Kvibille cheddar, en Västerbotten, eller en gräddig Bondmora. Den som av någon hemsk anledning inte tål eller äter vanlig ost kan ju köpa någon skitäcklig veganost eller skjuta sig själv i skallen, eller helt enkelt låta bli att njuta av livet. Det viktiga är att du slutar tänka på ost på burgare som en skiva. Tänk tre rejäla dubbelvikta skivor, eller två hela sånadär chèvre-skivor från det lilla paketet med färdigskurna små skivor i en rulle. Gör ett statement och stå för ostens smak, den ska vara där och höras och synas. På bilden nedan är det lite svårt att se, men jag har lite tillplattad chèvre täckt av källarlagrad gräddost från Falbygden.

Vad använder man istället för bröd då?

Om man inte har en väldigt väldigt liten stekpanna, så kan det vara vettigt att ha en äggring eller två för att fixa till det du ska hålla burgaren med. Jag gillar skarpt Masterclass Äggring för att de är 10 cm i diameter, jämfört med de flesta på marknaden som bara är 9 cm, och precis som flickan sa så spelar storleken roll. Att de dessutom har ett väldigt bra pris är ingen nackdel det heller. Eftersom det här ska agera bröd till en burgare så är det en fördel om du dels smörjer insidan av formen lite innan du häller i ägget, dels blandar äggula och äggvita i en mugg innan för att få en lite mer jämn konsistens och densitet på ”brödet”. När det är helt genom- och vändstekt lägger du det på kökspapper och viker pappret över, för att få bort onödigt fett. Med fördel har du samma sida utåt (dvs neråt nere och uppåt uppe) som låg mot stekpannan när du sen monterar din burgare. Om du inte är en väldigt hungrig människa kan du välja att bara ha ett ägg under burgaren, eller inte något alls.

Givetvis går det alldeles utmärkt att bygga denna burgaren med vanligt hamburgerbröd med, men välj ett eller baka ett som anstår en klassig komposition, tänker du Korvbrödsbagarn kan du gå tillbaka till början av posten och sluta att läsa där och gå härifrån.

Bild på burgare

Vad för tillbehör ska man môla på?

Här är jag lite kluven, för dels är en straight-up cheeseburgare med bara ”bröd”, kött och ost något väldigt fint och puritanskt. Men det kan man ju ta som en andra eller tredje burgare, förstås. På bilden ser du mina favoritgrejer att ha på; bacon, karamelliserad rödlök, srirachasås och Hellman’s majonnäs ringlat ovanpå. Om du köper fabrikspaketerat bacon kan jag rekommendera Jägarbacon, som är lite tjockare. Grillbacon är även det gott. Skär bitarna i hälften innan du steker dem, så blir de lagom långa som garnityr. Stek på medelhög temperatur en bra stund, en fin baconskiva är hyfsat följsam men absolut inte sladdrig eller sönderbränd. Karamelliserad rödlök gör du enligt recept nedan. För dig som kör LCHF kan det vara vettigt att ta några droppar Stevia i istället för socker, för att det bryter fint mot balsamvinägern och att köra helt utan något sött där tar lite udden av karamelliseringen. Srirachasåsen och Hellman’s finns ju båda i trevlig spruttflaska så det är enkelt att ringla. Hellman’s är en enormt bra smakförstärkare och smakar som tur är inte alls som svensk majonnäs. Jag tycker du ska prova dig fram och se vad som passar dig, men våga gärna ta ut svängarna och blanda sött och salt, kryddigt och milt. En sak jag gärna har på om jag har några mogna här hemma är avocado, och det kan du antingen skiva tunt och lägga under brödet, eller om den är väldigt (över)mogen mosa och ha under köttet.

Karamelliserad rödlök ja?

Många föredrar inlagd rödlök istället för karamelliserad. Jag tycker kladdigheten och smaken hos den karamelliserade passar bättre på burgare. Och så är jag inte direkt en trendkänslig eller ängslig människa heller. Skala och skiva rödlöken fint. Smält smör i en tjockbottnad kastrull och lägg i löken. Fräs den på medelhög värme till den blir smått genomskinlig, den får absolut inte få någon färg. Häll på en rejäl skvätt balsamvinäger och droppa i steviadropparna eller ha i socker efter behag. Rör runt ofta, det får gärna koka rejält. Låt reducera (bli av med vätska) och smaka av med salt och svartpeppar. Det ska vara mörkt som själen hos en emounge när det är klart, och gärna lite trögflytande. Häll över i en skål och lyft ur löken ur den kvarvarande vätskan när du monterar burgaren.

Ingredienser

Eftersom du är för lat för att gå igenom receptet en gång till och utröna vad du ska ha så kommer det här i en käck lista som det gör på såna där riktiga recept. För fyra burgare (inte portioner, utan burgare) behöver du följande:

  • 8 ägg alt. fyra hamburgerbröd
  • ~500g högrevsfärs alt. fyra portobellochampinjoner
  • 2 paket bacon
  • 2 stora rödlökar
  • Ost efter behag
  • Avocado, några stycken mogna
  • Hellman’s mayo, spruttflaska
  • Srirachasås, spruttflaska
  • Balsam(ico)vinäger
  • Steviadroppar eller strösocker
  • Salt & svartpeppar
  • Massor av riktigt smör att steka i

När du har fått bra flyt och snits på det här går det på 20 minuter. Mycket av det går att förbereda och ha i kylen. Om du får lite inspiration och fixar till något med hjälp av denna posten får du jättegärna posta en kommentar och berätta och visa bilder!

Krisberedskap och jämställdhet

Idag är det den internationella kvinnodagen och det uppmärksammas i mitt hörn av Twitter bland annat genom att det pushas för hashtag:en #qrisberedskap, och twitterlistan med samma namn som ämnar att lyfta fram ”kvinnor med intresse inom krisberedskap”. Fine, idag är det kvinnodagen och kvinnor ska då tydligen av någon absurd anledning hyllas för att de har råkat födas som eller opererat sig till eller helt enkelt bara anser att de är kvinnor. Men alla andra dagar då, om vi för en sekund slutar att fnissa åt att det ser ut att stå grisberedskap, så undrar jag verkligen vad kön har med krisberedskap att göra? Ett argument, och för att vara ärlig det enda faktiska om än helt lalliga, som förts fram i diskussioner jag har haft angående just det här idag är ”det ska spegla samhället i övrigt”, och någon propsar på en ungefärlig 50-50-fördelning mellan män och kvinnor. Men ska det verkligen det? Ska det inte motsvara den erfarenhet och kompetens som finns i samhället, snarare än innehållet i samhällets underbyxor?

Utan att ha någon som helst statistik i ryggen säger jag att vårdpersonal är övergripande kvinnor. Ska då en representativ bild av sagda vårdpersonal vara 50-50 män och kvinnor för att det ska spegla samhället i övrigt? Ska en representativ bild av lastbilschaufförer och sopåkare vara 50-50 fördelat mellan män och kvinnor när det inte (enligt min ytterst amatörmässiga erfarenhet och åsikt) inte alls är så? Ska vi rentav kvotera och tvinga in män till högskoleutbildningar de uppenbarligen inte har viljan att ansöka till eller kompetensen att antas till?

SNAM övning,  MSB, Fotograf: Thomas Henrikson

På bilden ser vi en krisberedskapsövning på Gotland 2016. Det är 9 män och 2 kvinnor synliga på bilden enligt min okulärbesiktning. Gör detta övningen ojämställd, eller är kompetensen viktigast? (MSB, Fotograf: Thomas Henrikson)

Nej.

En representativ bild av något ska absolut spegla samhället i övrigt. Ett samhälle som består av erfarenhet och kompetenser, inte penisar och vaginor, för kön på personerna har ingen som helst relevans i ett icke könsrelaterat ämne som krisberedskap. Precis som i de flesta andra sammanhang. Den fullkomligt absurda hetsen att ”lyfta fram” än det ena och än det andra baserat på kön är precis så verklighetsfrånvänt som hela samhället är numera, och det här är bara någon slags skitnödig smygönskan om kvotering baserat på skrevsladder.

Med det sagt, all krisberedskap är bra krisberedskap, oavsett vad du har mellan benen. Hur är din egen beredskap där hemma och på jobbet?

Produkttest: Powerplus Panther

Jag har fått en Powerplus Panther skickat till mig av beredskapskungen.se, för att göra ett produkttest. Jag vill börja med att säga att ett av de första intrycken jag fick när jag testade den här produkten var att jag blev lite smått irriterad, för att den verkade så jävla bra. Jag har inte på något sätt fått betalt av beredskapskungen.se för att testa den här produkten. De har skickat produkten till mig, med överenskommelsen att jag ska testa produkten på min blogg, länka till deras webbutik, och efter utfört test få behålla produkten att göra vad jag vill med. De har inte på något sätt försökt eller blivit tillåtna att lägga sig i vad jag tycker om deras produkt, utan alla åsikter presenterade här är enbart mina egna.

En första titt

Min test började med att jag packade upp produkten, satte i de medföljande uppladdningsbara AAA-batterierna och fingrade loss på alla knappar och vred. Även om den uppenbarligen är av plast, så ger den inte på något sätt ett billigt intryck och det förstärks av gummikänslan på knappar och övriga detaljer. Den känns robust. Jag drog igång radion och ficklampan, tutade lite med alarmknappen. Alarmet var skitirriterande och hörs väldigt bra. Testade ljudet som var lite svårinställt, men en lite trög på-knapp/volym-vred gör att det känns som den inte blir lealös fort, vilket ofta är fallet med såna här. När man lärt sig hur den funkar är det lättare att få till en riktigt bra volym på ljudet.

Här är en demonstration (inte min) över funktionerna på enheten:

Nackdelar bland de synliga funktionerna

Det finns ingen display som visar vilken frekvens jag lyssnar på, vilket kan vara lite jobbigt om man är i ett skarpt läge där det är viktigt att veta exakt vad och vem man lyssnar på. Inte heller finns det något kanalminne, utan den startar på 87,5 Mhz varje gång du slår på den. De här två funktionerna kunde tillverkaren faktiskt kostat på denna i övrigt mycket kompetenta produkt, åtminstone ur en preppers kanske lite karga synvinkel på saker och ting.

Kraftfulla huvudfunktioner

Första testet gick ut på att låta enheten stå igång från fulladdad till helt tom. Med radion på en behaglig lyssningsnivå och lampan igång så höll den ungefär 11 timmar. Då pausade jag mitt i testet för att sova, kanske spelar den dödtiden in marginellt. Dock får den förstås med beröm godkänt som resultat!

Andra testet gick ut på att först från helt tömt batteri använda veven för att ladda upp batterierna via dynamon. Jag vevade relativt effektivt i exakt en minut, och hade då ca 20 minuter bra lampa, och 10 minuter väldigt svagt och senare fladdrande lampljus. Detta test utfördes tre ggr och visade samma resultat alla gångerna. Del två av detta testet var att göra samma upplägg med att veva i en minut, och sen slå på radion på en lagom lyssningsvolym. Även detta test utförde jag tre gånger, och då höll radion i imponerande sju, sju och åtta minuter innan den tystnade. Enligt Urvaken är jag på tok för lat när jag vevar, och borde få bättre resultat om jag vevar fortare. Käften, jag är inte lat, jag är bara väldigt, väldigt bekväm :P

Solcell i Sverige i februari?

Solcellsfunktionen fick jag bara testat som snabbast, inga kontrollomgångar. Ställde den i fönstret när det var hyfsat soligt ute, och när den laddat från helt tom i en timme så kunde jag lyssna på radio i ungefär 45 minuter. Tyvärr var det ont om sol sen, så jag kunde inte upprepa testet med ficklampefunktionen. Vi kan konstatera att även en pytteliten solcell funkar förhållandevis bra med de inbyggda funktionerna. Smidigt!

Panther vs LG G4

Under en gummiflärp på den bakre kortsidan sitter alla kontakter, bland annat en nödladdare för mobil med USB-kontakt. Jag testade att ladda ur min huvudmobil, en LG G4 helt så dess batteri på 3000 mAh hade 0% laddning. Då kopplade jag in den i en fullt laddad Panther, lämnade den igång och efter 14 minuter den lyckades få upp batteriet till 5% vilket gör att telefonen bootar upp. Då stängde jag av även alla funktioner, t.ex. wifi och data osv för att telefonen skulle få så lite att göra som möjligt under tiden den laddades. Men här hände något knasigt. Den slutade ladda telefonen, och var själv helt tom på batteri – lampa och radio helt döda.

Detta gjorde mig väldigt förvånad, och jag laddade istället upp telefonen till 45% via min laptop, samtidigt som jag laddade upp Panthern helt igen, och testade på nytt. Den här gången höll Panthern för att ladda upp G4:an från 45% till 51% – sen dog den igen, helt tömd. Av de här testen kan vi dra slutsatsen att den inte passivt (utan vevning) klarar av att ladda ett i sammanhanget kraftfullt batteri vidare bra. För att ladda denna telefonen har jag dock tillräckligt med powerbanks, som absolut får den att hålla längre än både 3G/4G och mobilnätet kommer göra vid någon enda form av SHTF.

Gammal är äldst

Vidare till att från en återigen fulladdad Panther testköra mot min LG A100, som jag har som backup till min backup. Det är alltid bra med en gammal hederlig dum knapptelefon utan massa smartness och googly docs. Den lät jag ladda ur helt, och anslöt till en fulladdad Panther. På drygt 20 minuter laddade den upp telefonen till ca 30% (den har bara en grafisk uppskattning, ingen exakt angivelse i procent) och var då helt urladdad. Här får den till skillnad från med en smartphone absolut godkänt som nödladdare, det där är många timmar radio eller ringande och sms:ande med den lilla telefonen.

Varde ljus, och det vart det

Till ficklampetestet har jag tagit min trotjänare som jag haft i snart 10 år, en gammal Varta ”Premium LED Light 3AAA” med en riktigt gammal LED som nästan är som en hederlig glödlampevariant, kompletterat med en såndär 20-kronors minificklampa från Biltema. Båda dessa huserar i min EDC och kan nog sägas representera en vanlig jävla ficklampa och en liten löjlig ficklampa, vilket är två bra segment till testet. Vad som däremot inte är bra är att jag fotade med mobilkamera, och att det var tokigt dimmigt ute. Men bilderna talar nästan för sig själva, det är ett väldigt bra och koncist ljus i Panthern. Inga tusenkronors fågelbrännande eldkastare som vissa har, men den lyser så man ser saker framför sig.

Varta, Biltema och Panther

Gammal LED, asbillig LED och nyare mer koncentrerad LED

Testets lysande utmanare

Testets lysande utmanare

Sammanfattning

Det här är en jättebra produkt, för radio och för ljus, och även som backup till backup för att ladda en mobiltelefon av äldre och enklare snitt. Det är även en fördel att man kan ladda den från både USB och vev. Priset på 549 kr är helt okej, den här är en lite bättre produkt än de flesta av konkurrenterna, som ligger strax under i pris. Den kommer definitivt att få åka med i min EDC i fortsättningen, då formatet är väldigt smidigt. Att i detalj veta vad ens utrustning går för är en väldigt bra prepp.